Vi älskar att laga mat utan mikroplaster

Att laga mat med plastredskap kan medföra vissa risker när det gäller mikroplastförorening, beroende på plasttyp, temperatur och användningstid. Så här fungerar det:

1. Höga temperaturer: När plastredskap (som stekspadar, skedar eller skärbrädor) utsätts för hög värme kan de brytas ner eller avge små partiklar, vilka kan inkludera mikroplaster. Om exempelvis plastredskap används tillsammans med mycket varma kastruller eller stekpannor kan värmen med tiden få plasten att brytas ner, vilket potentiellt kan leda till att mikroplastpartiklar frigörs.

2. Repor och slitage: Med tiden kan plastredskap slitas, särskilt om de används på sträva ytor eller skrapas mot grovt kokkärl. Detta slitage kan leda till att små plastbitar frigörs i maten.

3. Kemikalier i plast: Vissa plaster, särskilt plast av låg kvalitet eller vissa plasttyper, kan avge skadliga kemikalier (som BPA eller ftalater) vid upphettning. Dessa kemikalier kan också bidra till förorening, och även om de inte strikt sett är ”mikroplaster” ingår de i den bredare oron för plast vid matlagning.

4. Matförorening: Mikroplaster som frigörs från matlagningsredskap kan hamna i maten och därmed intas. Även om forskningen om effekterna av att inta mikroplaster fortfarande pågår finns det oro kring deras potentiella påverkan på människans hälsa, särskilt vid långvarig exponering.

För att minska risken är det bra att:

• Välja plast av hög kvalitet: Välj redskap tillverkade av värmebeständig plast eller som är märkta som BPA-fria, eftersom de har mindre sannolikhet att avge skadliga kemikalier vid upphettning.

• Använda alternativ: Överväg att använda redskap tillverkade av trä, bambu eller rostfritt stål, som har mindre sannolikhet att brytas ner eller avge partiklar.

• Undvika hög värme: Om du använder plastredskap, försök att undvika att utsätta dem för extremt höga temperaturer eller långvarig värme.

Genom att vidta dessa försiktighetsåtgärder kan du minska risken för mikroplaster i din matlagning.

Det pågår forskning om de potentiella farorna med att laga mat med plastredskap, särskilt när det gäller mikroplaster och kemikalieutlakning. Men även om riskerna erkänns är det vetenskapliga underlaget fortfarande under utveckling. Här är vad vi vet:

Utlakning av kemikalier:

Vissa plaster, särskilt de som är tillverkade av plast av låg kvalitet eller äldre material, kan avge skadliga kemikalier när de utsätts för värme. Dessa kemikalier kan inkludera:

• Bisfenol A (BPA): BPA används i vissa plaster och kan läcka ut i maten när det utsätts för värme. Även om BPA-fria plaster nu är utbredda kan äldre plastföremål fortfarande innehålla denna förening.

• Ftalater: Dessa kemikalier, som används för att göra plast mer flexibel, kan också migrera in i maten när den värms.

Studier har visat att exponering för BPA och ftalater kan ha negativa effekter på hälsan, såsom hormonstörningar, även om de långsiktiga hälsorisker som är förknippade med låga exponeringsnivåer fortfarande debatteras.

Vetenskaplig referens: En studie publicerad i Environmental Science & Technology fann att vissa plastprodukter, inklusive köksredskap, kan avge BPA och ftalater när de värms (Wagner & Oehlmann, 2009).

Mikroplaster i mat:

Frågan om mikroplaster (små plastpartiklar) har blivit ett betydande område av oro. Forskning har funnit mikroplaster i en mängd olika livsmedel, men det mesta fokuset har varit på förorening från miljöfaktorer (som vatten och skaldjur). Mikroplaster kan dock också potentiellt frigöras från plastredskap.

Vetenskaplig referens: En studie publicerad i Science Advances 2019 fann att mikroplaster kan finnas i många livsmedel och drycker, och att vissa plastmaterial potentiellt kan bidra till denna förorening när de utsätts för höga temperaturer.

Nedbrytning av plast vid hög värme:

Plast kan brytas ner över tid vid exponering för höga temperaturer, vilket leder till att små plastpartiklar eller nedbrytningsprodukter frigörs och kan intas.

Vetenskaplig referens: Forskning i Food Control (2015) antydde att vissa plastmaterial kan avge partiklar när de utsätts för matlagningsförhållanden, även om det också framhävde behovet av fler studier för att fullt ut förstå omfattningen av risken.

Intag av mikroplaster:

Även om studier har bekräftat att mikroplaster kan intas från olika källor, inklusive matlagningsredskap, är de direkta hälsorisker med att konsumera mikroplaster fortfarande under utredning. Forskning på människor är begränsad, och även om djurstudier har visat effekter av höga nivåer av plastintag, är den potentiella hälsopåverkan från de små mängder mikroplaster som finns i mat ännu inte väl förstådd.

Slutsats:

Det finns vissa vetenskapliga bevis som tyder på att matlagning med plastredskap kan leda till utlakning av skadliga kemikalier (som BPA och ftalater) eller frigörande av mikroplaster, särskilt under förhållanden med hög värme. Det behövs dock mer forskning för att fastställa de långsiktiga hälsorisker och för att kvantifiera omfattningen av plastförorening i mat specifikt från matlagningsredskap. För närvarande rekommenderar många experter att man minimerar exponeringen genom att använda plastredskap av högre kvalitet (t.ex. BPA-fria) eller välja icke-plastalternativ (t.ex. trä, rostfritt stål).